Jag har tänkt på det här, jag blir inte sur så lätt. Visst, jag kan bli irriterad eller verka irriterad. Men det är ganska svårt att få mig sur, på riktigt. Och ibland så blir jag så sur att jag sedan är sur typ as länge, men då blir jag sur på allt och alla och det finns bara tre sätt för mig att få ut den ilskan och bli på bättre humör igen.

Just nu är jag i en sådan fas, sen jag kom hem från Egypten har jag bråkat med olika personer och nu känner jag att jag går igång på allt och allting. Till exempel blir jag otrolig irriterad på att det bara är jag som uppdaterar när vi faktiskt är 3 stycken som håller i bloggen, i vanliga fall skulle jag faktiskt inte brytt mig så mycket. Men nu mår jag så jävla dåligt psykiskt också osså har jag den här ilskan inom mig. Men blir jag glad igen så är det svårt att faktiskt få mig sur.

Framför allt nu på senaste tiden har det varit så att jag blir sur i perioder liksom och det är jättejobbigt. 

Känner hur det bara bubblar inom mig och helt ärligt är jag inte van vid att känna sån här ilska. Fan vad jag stör mig på allting nu.

Vi hörs.

Puss / S

(detta inlägget är tidsinställt.)